Asterix får vänta

 Torsdag den 10 april

Cyklarna får vila idag. Vi tar en promenad utmed kusten i morgondiset. En grupp entusiaster småspringer över stranden och hoppar när vågorna slår in. Snart ser man bara badmössorna guppa som små flörtkulor. Bon courage får man lust att ropa. Det får vi höra ibland när vi stretar uppför någon brant backe. Kallt i vinden. Vi handlar och går hem till lägenheten för att laga lunch. Det är praktiskt att hyra lägenhet när vi stannar två nätter. Här finns tvättmaskin, köksutrustning och gott om plats när exempelvis en av oss vill vara vara ifred då den andre tittar på tv. 

Fredag den 11 april 

Värdinnan i Mercedesen vinkade av oss vid halv tiotiden. Det har blivit standard avresetid. Frukost vid halv nio och sedan packa de två stora och de två små cykelväskorna. Y sorterar nu ut kläder som (troligen) inte kommer till användning. Vi funderar på att skicka hem med post det som vi vill ha kvar men inte släpa med på resan. Dagens etapp slutar efter ca 80 km i Saint-Cast-Le-Guildo. Det rullade fint trots en del strul med Y cykel. Bromsskivan fram gnisslar irriterande. Y är tålmodig och påstår att det inte besvärar henne. M står inte ut med att Y ska köra genom Frankrike med handbromsen ilagd. Vi gör några egna tafatta försök att åtgärda innan vi söker upp en cykelsmed. Bra val! Kompetent, trevlig och snabb service. Påföljande  kaffe och bulle i eftermiddagsol bidrar till en fin eftermiddag. 

Varför får Asterix vänta? Jo därför att byn Erquy som illustratörerna till Asterix böckerna troligen haft som underlag för de tappra gallerna. Den hade även vi i sikte. Tekniskt strul innebär ändrad rutt så Erquy får anstå till nästa besök i Bretagne.