Côte de granit rose

 Tisdagen den 8 april 

En magisk morgon med en varm sol, svaga vindar och ytterligare en dag på den vackra Bretonska nordkusten. Hav sten och sandstränder kombineras med ett rullande öppet landskap. Vi håller oss på cykelleden Eurovelo 4. Här möter vi miljöer som man inte kan se genom bilfönster. Leden växlar mellan små landsvägar, körvägar för jordbruk, stigar till favoriten, de nedlagda järnvägsbankarna. De som svagt stiger eller faller i långa rakor eller svaga böjar genom landskapet. Namnen på alla orter vi passerar är omöjliga att komma ihåg. Särskilt som skyltarna är angivna både på bretonska och franska. Ortsnamnen börjar ofta på Plou som på bretonska betyder ungefär, by eller församling. I svenskan möter vi exempelvis Täby eller Alvesta. Här vänder man på ordningen och vi har passerat bla Plougasrel, Ploudalmezeau, Plouescat, Ploumanarch. Natthärbärge i Tregasrel vid den granitröda stenkusten. 

Onsdagen den 9 april

Här bet vi nog i ett allt för stort stycke. Rejäl kall nordöstlig motvind och ett mål drygt sjuttio kilometer bort. Vi är båda mål- och resultat styrda men på lite olika sätt. Y sätter gärna ambitiösa mål men vill samtidigt att ha upplevelsen vid sidan av trampandet. M säger otåligt, ska vi komma fram innan incheckningen stänger måste vi rulla på. Men vi har hittat en rytm, ett sätt att stämma av, att ge och ta som faktiskt fungerar och stämningen är god. Särskilt ikväll i den fina lägenhet vi hyr två nätter i Saint-Quay-Portrieux. Ostbricka och Chardonnay från Liedl smakar väldigt gott!