Kalkstensklippor

 Påskdagen den 20 april 

Kusten har nu en tydlig linje av branta kalkstensklippor som varvas av bukter där vatten från inlandet skär ner i havet. I dessa öppningar i kalkstensplattan trängs små städer eller byar och vita stenstränder. När vi cyklar utmed kusten rullar det lätt uppe på platt mark sedan brant ner och upp igen. Det är inte fråga om några våldsamma höjdskillnader men att cykla med packning från havsnivå upp till mer än 100 kan jämföras med de 93 höjdmeteter som ska besegras från Hammarby kanal till toppen av backen. När vi närmar oss dagens mål den lilla fina byn Yport har vi gjort den här övningen fyra gånger. På vägen stannar vi Etretait. Oj vilken turistmagnet. Parkeringar för hundratals bilar i infarten och total trafikinfarkt in mot stranden. Tur att vi har cyklar även om de måste dras den sista biten upp till den berömda trädgården och klippan där impessionistmålarna fångade buktens azurblå vatten och vitgrå klippformationer. Hotellet i Yport är mycket lyckat. Trevlig miljö, fantastisk middag och frukost. 

Annandag påsk den 21 april

Efter noggranna överväganden om sträckning, höjdmeter, vindriktning, väderprognos styr vi kosan 85 km mot Dieppe. Det är bland de längsta etapperna hittills. Kustnära finns väldigt många väldigt fina hus. Gamla gårdar och fastigheter har totalrenoverats och fasader lyser bakom blommande häckar och fruktträd. En rullande fröjd för ögat! De grödor som vi ser mycket av är lin och potatis. När Y till slut får stopp på M blir det äntligen kaffe och semesterfeeling i solen. Då är det bara en kulle och åtta kilometer kvar till hotellet. Allt trampande uppför sliter och jag är orolig för att Y ska överbelasta. De tre kilo ur Y:s packning som skickades hem med post för några dagar sedan hjälper marginellt. Förslag om kortare sträckor eller vilodagar avvisas, så imorgon siktar vi istället på nytt längdrekord…